Mitt i livet!

Jag kom att tänka på en sak häromdagen: tänk vad människor är stressade jämt nu förtiden. Man möter dem överallt, halv springande & har knappt tid att lägga märke till något eller någon de känner.
De börjar inte med frasen "Hej" längre utan "Oj, jag har så bråttom".
Har ni tänkt på att ni springer ifrån livet, varför inte stanna upp & njuta lite eller har ni glömt bort hur man gjorde.
Det känns som om när man blir äldre så glömmer folk bort glädjen man hade som ung, det spralliga glada! Är man medelålders & fortfarande spralligt glad så tittar folk på en som om man vore tokig!
Skit i att vara så allvarliga jämt & lär er att slappna av!!!!!!!!!!!!